Ingen försvarar byråkratin. Ändå växer den ständigt. Läs Veckans Fokus av Johan Hakelius här!
Det är ganska precis tio år sedan Maciej Zaremba tog sig an svensk sjukvård i fyra artiklar i Dagens Nyheter. ”Vad var det som dödade Herr B?” var rubriken på den första. Ungefär halvvägs i texten dyker begreppet – och mördaren – upp: New Public Management, NPM.Zarembas artikelserie förvandlade NPM från en term för invigda till en mobiliserande provokation.
”Någon valfrihet fanns inte. Den offentliga sektorn ägde så gott som alla sjukhus och skolor. Eleven eller patienten fick inte välja utan blev tilldelad skola, vårdcentral och sjukhus. Maktutredningen konstaterade att medborgarna upplevde sig ha mindre inflytande gentemot den offentliga sektorn än mot den privata.Verksamheten blev dyr. Den finansierades via anslag, utifrån vad de olika enheterna ansåg sig behöva.
Statsvetarprofessorn Patrik Hall har beskrivit vad resultatet blev: en växande ”managementbyråkrati”, med främsta uppgift att ”skapa organisation” med inspiration från konkurrensutsatt näringsliv. Andelen chefer och administratörer – byråkrater, om ni så vill – i offentlig sektor växte. Särskilt de som befann sig långt bort från kärnverksamheten.
Och där har ni en av byråkratins starkaste, men minst uppmärksammade, lockelser: att slippa generas av personer. En möjlighet att följa en beslutsprocess, men också något som kan skapa en ogenomtränglig mur runt beslutsfattare.En välbehövlig hämsko på makten, men också makten själv.En statsapparat som var förutsägbar
Plötsligt hade Sverige en statsapparat som var förutsägbar. Det effektiviserade styret och gjorde det lättare att förstå för medborgarna, men byråkratin förändrade också förutsättningarna för de politiska makthavarna. Det blev svårare att agera lite hur som helst. Kraven på något slags långsiktighet och beredning ökade. På så vis hade byråkratin en balanserande kraft.
Just att byråkratin i vissa avseenden är oslagbar gjorde faktiskt Weber till dystopiker: han tvivlade på att hans varningar för byråkratins baksidor gjorde någon nytta. Systemet var så effektivt att inget kunde hindra det från att expandera över alla rimliga gränser och smida sin järnbur kring medborgarna.
Det var främst slutsatser av det senare slaget som nådde fram till partipolitiken. Vi fick Margaret Thatcher, Ronald Reagan, och, för all del, Gösta Bohman. En Byråkratiutredning tillsattes i Sverige i samförstånd mellan Socialdemokraterna och de borgerliga redan 1976. Den var tydligt problemfokuserad.
Det är inte ett rent svenskt problem. Hanne Kjöller refererade nyligen i Dagens Nyheter en studie där tre forskare kommit fram till att amerikanska läkare skulle behöva arbeta i 27-timmarspass om de verkligen skulle följa alla de byråkratiska riktlinjer och direktiv som de lyder under. Kjöller arbetar numera inom vården i Danmark och problemen är i mycket desamma där.
Allt detta, alltså, tio år efter Maciej Zarembas artiklar och sju år efter att Tillitsdelegationen började sitt arbete.Här ligger något märkligt begravt och Skolvärlden är det på spåren. Det märkliga består i att snart sagt alla verkar ense. Problemet är inte bara identifierat, utan dokumenterat och accepterat. Ändå verkar den administrativa bördan inte minska. Snarare tvärtom.
En annan filosof, Bertil Rolf, skrev på liknande sätt om den tysta kunskapen och yrkesroller i början av nittiotalet i bokenJonna Bornemark har ett tydligt antikapitalistiskt vänsterperspektiv i sin kritik av mål- och resultatstyrning. Men kritiken mot en övertro på rationalism och insikten om att byråkratin kan förstöra kunskap, är ingen självklar vänsterståndpunkt.
Det vi ser just nu är alltså egentligen en kamp mellan två antibyråkratiska idéer: den marknadsinriktade och den gemenskapsinriktade. Det är därför ingen står upp och försvarar den växande byråkratin.
Malaysia Latest News, Malaysia Headlines
Similar News:You can also read news stories similar to this one that we have collected from other news sources.
Konstgjord intelligens hittar cancertumörer som ingen annan serMed hjälp av artificiell intelligens kommer dödligheten i bröstcancer att minska ytterligare. En algoritm räknar ut kvinnans risk att drabbas.
Read more »
Då fick Ove Molin frågan: ”Ingen lustig situation att hamna i”► Klubbikonen om pressen ► Så ser han på lagets potential
Read more »
Pandemin ingen kris för psykiska hälsanPandemin tycks inte ha haft någon stor negativ inverkan på människors psykiska hälsa. Det är slutsatserna i en genomgång av aktuell forskning.
Read more »
Ingen ”bailout” för kraschade storbankernaTvå banker har redan kraschat medan en tredje kippar efter luft. Den gångna helgen har varit en av de mer dramatiska sedan finanskrisen 2008. Och redan nu har en svensk pensionsjätte tagit en mångmiljardsmäll.
Read more »
Klart att Smaka på Värmland ska säljas – ingen prislapp satt: ”Marknaden avgör”Kommunstyrelsens fattade under måndagen beslut om att sälja varumärket Smaka på Värmland. Men det skedde inte utan debatt och Sverigedemokraterna vill ha ett pris på affären.
Read more »